Om ni visste vad det har klagats på mig i cykelsällskapet för att jag aldrig bloggar. Tillslut har jag hittat inspirationen och här kommer min redogörelse för den första delen av dagen idag, från morgon till lunch närmare bestämt.
Morgonen på hotellet började med en magnifik frukost på det sättet att det fanns ett större utbud än någonsin tidigare. Mindre magnifikt var att ingen av sakerna som fanns att äta var goda eller fylldes på.
Vi checkade ut och gav oss upp på cyklarna. Inte heller idag vet vi riktigt var vi ska så vi siktar på Donauwörth som skulle vara cirka 9 mil sydväst.
som vanligt går alla vägar till Würtzburg, som det gjort nu i en vecka.
Solen sken på ganska bra och vi närmade oss efter några mil det anrika Dinkelbühl. På skylten på väg in i stan såg vi att det fanns paralleller (eller pararreller beroende på hur man uttalar det) till vår förra resa. Dinkelbühl är nämligen vänort med Borgå i Finland där min gamla kollega Alexandra tioh emot oss för två år sedan. Lovande!
Väl inne i Dinkelbühl möttes vi av svenska flaggor på alla hus. Vi ryste av nationalistiskt välbehag och stannade för att fika våfflor och kaffe. Utanför ett rött hus med svenska flaggor, en bild på en gammal kung och med namnet Gustav-Adolf-Haus mötte vi Carl Thore och Barbro från Skepplanda. Här kommer en liten bildserie om denna korta episod i våra liv:
Barbro smet in i en butik och handlade. Vi frågade Carl Thore om han visste varför det var så mycket svenska flaggor överallt. Då sade han -”Jag har ingen aning men vi färdas längs Romantische Strasse. Den här staden har en röd ring runt sig på kartan och då säger Barbro att det är sevärt. Och då stannar vi och tar kort på gamla byggnader. Sen när vi tittar på dem hemma så brukar vi alltid fråga oss – vad är det här för något?”
Pappa, du kanske vet?
Stärkta av mötet med svenskarna cyklade vi vidare och kom till slut fram till Nördlingen. Här äter vi nu lunch. Det fick bli snabbmat på friterad kycklingrestaurang (Joel köpte ett torrt bröd på bageriet bredvid och surade), för allt annat var stängt. Vad är det med tyskarna egentligen? Varför serverar de inte mat när man är hungrig?
På väg ut från Nördlingen stötte vi på denna uppmuntrande text, skriven med stora bokstäver på vägen
Jag undrar varför som firar med svenska flaggor? 1631 hade Sverige krossat kejsarens arme vid Breitenfeld och i praktiken för gott stoppat kejsaren från att ena Tyskland. 1632 stupade Gustav Adolf vid Breitenfeldt men Sverige fortsatte att ha ett övertag. 1634 ägde slaget vi Nördligen rum mellan Sverige och förbundna på ena sidan och Kejsaren, Spanien och Bayern på den andra. Slaget blev den största katastrofen för Sverige under 30åriga kriget. Visserligen var det inte mycket svenskar med men psykologiskt blev det en allvarlig knäck när de allierade började byta sida. Under extremt svåra omständigheter fick Svenska armeen retirera mot östersjökusten. Frankrike började engagera sig mer och mer medan Sverige höll ut i norr. Många år senare gav kejsaren upp efter nya motgångar. Vid den sista motgången plundrade svenska armeen Prag efter kupp och snodde silverbibeln.
Lundqvist x 2 har höjt läsvärdet på denna reseberättelse till nivån för S:t Eriksplan-S:t Petersburg. Trevligt, tack för det!
Mycket roligt och spännande att följa er cykeltur! Speciellt extra intressant blir det med dessa invävda historielektioner också. Jag ser fram emot att läsa mer. Hoppas ni får en fortsatt minnesvärd resa!
Om vi skall fortsätta med ”slagfältstwitter” så är Donauwörth ett väldigt strategiskt ställe. Winstons Churchills förfader Hertigen av Malborough hade överraskningsmarcherat från flandern (1704) och valde Donauwörth som platsen att gå över Donau. Speciellt viktigt var det att storma fästningen. Erövringen av fästningen ledde fram till slaget av Höchstädt (eller Blindheim) där Ludvig den 14:s armeer krossades av engelsmännen med allierade. Spanska tronföljdskriget som var parallellt med K-dussins krig var därmed i praktiken avgjort. Det slutade med att Frankrike fick ge upp sina ambitioner att helt dominera Europa (för tillfället) och England steg fram som stormakt och tog dessutom över rollen som ledande ekonomi från sin utmattade allierade Holland. (Spanska tronföljdskriget gällde om Frankrikes kung skulle ha kontrollen även över Spanien med kolonier, vilket givetvis skrämde livet ur England och andra med tanke på hur Ludvig hade agerat tidigare. Följden blev ett ”halvt världskrig”)
Jag tror jag kan vara sent ute men samtidigt att ni är i krokarna för Rothenburg ob der Tauber. Rekommenderas. En intakt medeltida stad som Gustav II Adolf använde som högkvarter. Han intog staden och lovade att inte brandskatta den såvida borgmästaren hävde ett stop vin (minst). Borgmästaren lyckades och staden är väl värt ett besök. Vid klockspelet när kl. slår 12 dyker ser man Gussa och borgmästaren komma ut ur urverket.
Jag har bestämt mig för att jag vill bjuda över er hela rasket på middag och öl när ni kommer hem. Det här är en så sjukt trevlig blog att följa. Tack för sommarens räddning!
Vänta nu. Ger Carl-Thore kameran ”the two-fingered salute”?